Varför denna åldersfixering?

“I'm looking to take this team in a different direction, it's a new direction, a new era and a clean sheet of paper for everybody, which is why I decided not to pick David Beckham. It was just a decision I felt I had to make when I was looking to the future of two years, four years. I'm a believer in the development of young players and giving them their head. They've deserved it.”

Så sa Steve McClaren efter sin första landslagsuttagning. Det betydde ingen mer Beckham, David James, Emile Heskey eller Sol Campbell. Han hade bestämt sig för föryngring.

Men ett år senare började de trilla in, de gamla rävarna, en och en. Till vänskapslandskampen mot Brasilien i juni kom Beckham. Till vänskapslandskampen mot Tyskland i augusti kom James. Till EM-kvalmatchen mot Israel i september kom Heskey. Till EM-kvalmatchen mot Estland i oktober kom Campbell.

Vissa lär tycka att McClaren gjorde fel som inte följde sin föryngringslinje, andra att han var modig som vågade byta upplägg när hans England trasslade. Själv tycker jag att han gjorde fel från första början.

• Beckham må ha börjat varva ner i MLS, men han håller fortfarande, har en högerfot som kan göra skillnaden i en match och ger alltid 100 procent när landslagströjan är på.

• Campbell börjar komma till åren, men sedan flytten till Portsmouth verkar det som att han har fått en nytändning och är absolut tillräckligt bra för att vara med och konkurrera om en plats i landslaget.

• Säg en engelsk målvakt som har överglänst 37-årige James under de senaste två åren. Jag kan inte.
  

McClaren gjorde felet att plocka bort de äldsta spelarna i stället för de sämsta. Jag hoppas att näste förbundskapten inte gör samma misstag, utan visar mod att peta de som inte presterar, vilket McClaren till sist faktiskt gjorde när han bänkade Frank Lampard och nu senast petade Paul Robinson.

Jag ser många av Englands landskamper, men inte alla. Men det var länge sedan jag såg Steven Gerrard göra en bra landskamp, och för tillfället är han definitivt inte en man för landslagets startelva. Och Shaun Wright-Phillips, någon?

Det är inget fel i att ge unga spelare chansen – så länge de är tillräckligt bra. Kieran Richardson, David Bentley och Stewart Downing är inte tillräckligt bra. Ashley Young (landslagsdebut i vänskapsmatchen i fredags) och Gabriel Agbonlahor är duktiga ynglingar som borde ha fått chanser under McClarens tid.

Jag har lite svårt för den här typen av åldersfixering. Det är som i Sverige där alla vill se massa unga spelare i landslaget, mest för sakens skull. Det är en spelares kvalitet, inte antalet årsringar, som verkligen spelar roll.

En vis man sa en gång ”If you’re good enough, you’re old enough”. Jag tar mig friheten att göra en liten korrigering: ”If you’re good enough, you’re young enough”.